Tollingjakt i praktiken
Det är inte konstigt att tollingjakt, i den form vi känner den i dag, skapades i Nova Scotia, vars kuster och sjöar har ett mycket rikt fågelliv. Tolling var därför ett effektivt sätt att jaga och få del av överflödet.
I Sverige har vi inte riktigt lika goda förutsättningar, men även här bjuder tollingjakten på helt unika och spännande jaktupplevelser.
Tollingjakten bedrivs oftast av en ensam jägare tillsammans med sin hund, alltså i en helt annan miljö än vid de and- och gåsjakter där övriga retrievers ofta används.
Varför fungerar tolling?
Att fåglarna, i stället för att fly, simmar mot sin fiende räven kan tyckas märkligt, men beteendet är inget unikt i djurvärlden. Det är bara en variant av den instinkt som får kråkor att flyga mot och mobba en rovfågel eller björktrastar att göra skenanfall mot en katt. Man varnar för faran och försöker skydda sina häckningsplatser.
Tolling fungerar bäst på våren, men sent på hösten förefaller instinkten att avta och fåglarna låter sig inte lockas lika lätt, även om det kan fungera även då.
Vilka fågelarter går att tolla?
Det är endast de markhäckande arterna som går att tolla, och det beror troligen på att räven är dessa arters största fiende. I Sverige innebär det att alla jaktbara andfåglar utom knipan går att tolla.
Av de vanligaste förekommande arterna är det kanadagåsen som är lättast att tolla och som ofta kan lockas in från långt håll. Gräsanden är mycket talrik och bjuder därför ofta på tollinglägen, även om den inte är lika lättlurad som kanadagåsen. Krickan är också en art som ofta kan bli föremål för ett tollingförsök och är vanligen lättare att tolla än gräsanden.
Grågåsen är också vanligt förekommande, men är betydligt skyggare och mer misstänksam än kanadagåsen. Den går att tolla men blir ofta hängande strax utanför hagelhåll.
Förberedelser och gömslen
Tollingjakten ställer andra och större krav på både hund och förare än när man bara deltar som apportör på en and- eller gåsjakt. Kännedom om viltet och dess beteende är viktigt, och naturligtvis måste man lära sig var fåglarna brukar hålla till. Detta kan variera beroende på vattenstånd, tid på dagen, årstid och en mängd andra faktorer.
Sedan gäller det att hitta en bra plats där man kan sitta dold och samtidigt låta hunden tolla så att fåglarna kan upptäcka den.
Gömslet kan vara helt naturligt, bakom några träd och buskar som finns på platsen, men ofta får man komplettera med ett kamouflagenät. Det är viktigt att gömslet smälter in i den omgivande vegetationen så att fåglarna inte blir misstänksamma mot sådant som avviker.
Hunden ska lätt kunna ta sig ut och in, och jägaren ska kunna sitta och röra sig bekvämt utan att röja sin närvaro. Det är även bra att ta bort kvistar, grenar och annat som hindrar där hunden ska tolla.
Ansmygning
Att dolt kunna ta sig fram till gömslet är ett kritiskt moment där risken är stor att avslöja sin närvaro. Hunden måste tyst kunna hålla sig intill jägaren och får absolut inte springa före ner till gömslet. Även om änderna inte skräms på flykten när de upptäcker hunden blir en dold ansmygning betydligt svårare för jägaren.
Eftersom fåglar har färgseende bör man lämna de signalkläder som används vid annan jakt hemma. Använd kamouflagekläder i naturnära färger och dölj ansikte och händer.
Fåglarna har god syn och upptäcker rörelser mycket lätt. Rör dig sakta och tänk på att hela tiden vara så dold som möjligt. Försök att minimera rörelser i sidled, eftersom sådana lättare upptäcks än rörelser rakt mot dem. Avvakta en stund om fåglarna blir oroliga.
Ibland kan det verka som om änderna inte bryr sig om att de upptäckt jägaren, men vill man vara så framgångsrik som möjligt får man inte fuska. Utgå därför alltid från att fåglarna är mycket skygga.
Tollingen
Det är inget magiskt med tollarna som gör fåglarna intresserade, och faktum är att de även kan lockas att närma sig hundar som inte alls påminner om rävar. En trolig förklaring är att det är uppenbarelsen av ett rovdjur som drar till sig deras uppmärksamhet.
Men att det är en lekfull tolling med en rävliknande hund som ger bäst resultat nämns dock i de flesta skriftliga källor om tollingjakt och fångst i så kallade decoys.
Tolling är mycket mer än att kasta tollingapporter som hunden får hämta. Det första kastet kan vara kritiskt, och fåglarna kan bli skrämda av en hund som hastigt dyker upp. Börja därför försiktigt med ett kort kast så att fåglarna bara anar hundens närvaro och blir intresserade. Kasta med små rörelser och använd ett diskret tollingföremål i en naturnära färg.
Ibland kommer fåglarna snabbt in mot hunden, men ofta får man interagera med fåglarna och deras beteende. Grundprincipen är att låta hunden tolla tills fåglarna glider inåt och sedan hålla hunden gömd i gömslet. Stannar de upp, så tollar man igen tills de åter närmar sig.
En lekfull och vältränad tollare ökar chansen till framgång. Hunden ska snabbt kunna lockas in och får absolut inte visa intresse för de fåglar som närmar sig. Med en duktig tollare kan man styra hur fåglarna simmar framför gömslet för att få dem i en gynnsam position för skott.
Skotten
När det är dags att skjuta kallar man in hunden och sätter den bakom gömslet. Anledningen är att hunden ska befinna sig på en säker plats och att eventuella problem med stadgan absolut inte blir bättre om hunden inte är under kontroll.
Man kan sällan räkna med att skjuta fler än ett par fåglar vid en lyckad tolling. Det är lätt att bli stressad när fågelflocken lyfter och att skotten inte blir riktigt så bra som man tänkt sig. Försök att agera lugnt och bestäm i förväg vilka fåglar du tänker skjuta, så att du i möjligaste mån undviker skadskjutningar.
Apportering
Låt hunden sitta kvar direkt efter skottet så att du hinner få en överblick. En skadad fågel kanske behöver ytterligare ett skott, eller så kan det ibland hända att det ligger kvar någon fågel som är förvirrad och inte förstått vad som hänt.
Apportera eventuellt skadade fåglar först.
Sammanfattning
Tollingjakt ställer stora krav på både hund och jägare. En lyckad tollingjakt innebär ofta inte mer än ett par fällda fåglar, men i stället bjuder jaktformen på en utmaning utöver det vanliga – att helt på naturens villkor tillsammans med sin hund försöka överlista villebrådet.
Man ska vara medveten om att det inte alltid fungerar med tolling. Precis som vid annan jakt är det inte givet att man lyckas i sitt uppsåt, men varje misslyckande ger erfarenhet och kunskap för framtiden.