Övrigt
Funktionsbeskrivning Retriever (FB-R)
En kort tillbakablick
Tittar vi bakåt i tiden, har klubben sedan många år tillbaka månat om att ta tillvara på rasens funktion, dvs en tollande apportör. Redan 2002 hade klubben en inofficiell funktionsbeskrivning som beskrev Apportering, sök, viltintresse, vattenarbete och uppträdande i konkurrenssituation. Beskrivningen utfördes på individer som var mellan 9 – 18 månader. Funktionsbeskrivningens grundtanke är att just beskriva vad eller hur individen hanterar de olika apporteringssituationerna. Första året med klubbens inofficiella funktionsbeskrivning beskrevs 13% av årskullen (notera dock att första beskrivningen ägde rum i Juni månad), de två efterföljande åren beskrevs i genomsnitt 42% av årskullarna.
Parallellt med klubbens funktionsbeskrivning arbetade SSRK med att ta fram
en standardiserad funktionsbeskrivning för alla retrieverraser, och denna lanserades 2014 och blev en officiell beskrivningsform som stamboksregistrerades hos SKK. I samband med att rasen fick officiella jaktprov, och SSRK utvecklat sin FB-R, gick klubbens egna funktionsbeskrivning i graven.
FB-R tanken är att beskriva retrieverns ursprungliga egenskaper, något som gjort de traditioella retrievrarna tillhör de mest populära raserna i vårt land. Retrievern är både en härlig familjemedlem och med sina ursprungliga jaktliga egenskaper har den också en stor arbetskapacitet. Egenskaper som är viktiga att bevara för framtiden.
Idag kan du som retrieverägare få en beskrivning av dessa specifika egenskaper utan att din hund behöver vara tränad. Egenskaperna belyses i elva olika moment såsom apporteringslust, uthållighet, problemlösning, vilthantering m fl. Alla retrieverraser är välkomna att anmäla, hunden skall dock ha uppnått tolv månaders ålder. Du kan läsa mer om FB-R i SSRKs informationsfolder.
Vill du få din hund beskriven:
På Svenska Spaniel- och retrieverklubbens hemsida , under rubriken Verksamheter, finns information om var och när det arrangeras FB-R samt en förteckning över testledare och auktoriserade beskrivare. Finns det ingen aktuell beskrivning som passar dig, titta i förteckningen över beskrivare och se vem/vilka som finns i din närhet. Ta kontakt för att höra om det finns planerade beskrivningar framöver.
Om du som uppfödare och/eller hanhundsägare vill samla valpar ur en eller flera kullar för en träff är det ett ypperligt tillfälle att samtidigt anordna en beskrivning. Kontakta en beskrivare, så kommer ni överens om vem som ska vara arrangör – du som uppfödare eller kanske SSRK/KFM (Kommittén för Funktion och Mentalitet). Den här typen av beskrivning är oftast stängd för andra, men den ska ändå anmälas till SSRK/KFM och datum publiceras på SSRK:s hemsida.
Nyfiken på att bli funktionär eller testledare FB-R
Det finns ett stort intresse från uppfödare och rasklubbar för FB-R, vilket gör att vi behöver bli fler som aktivt arbetar med FB-R. SSRK söker därför fler personer som är intresserade av att utbilda sig som funktionärer inom FB-R. Läs mer och anmäl dig här: https://ssrk.se/verksamheter/funktionsbeskrivning--retriever/
MH – Mentalbeskrivning hund
Att få mer vetskap om sin hunds mentalitet, har i många år varit viktigt för både uppfödare som hundägare. Idag finns flera olika beskrivningsformer för just hundars mentalitet.
MH är utvecklat av SBK, ur perspektivet att kunna beskriva mentala egenskaper för just brukshundsraser. Som komplement till MH lanserade SKK – BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund) för att vara mer anpassat för alla hundar oavsett rasgruppstillhörighet.
Då BPH lanserades 2012, gjorde klubben ett ställningstagande att vi förordnar att våra hundar beskrivs på BPH istället för MH. För de tollarägare som är intresserade av att starta bruksprov med sina tollare, så räcker det med genomförd BPH, och behöver således inte beskrivas på MH.
Texten nedan är hämtad från SBK om MH, och beskrivs endast lite kortfattat här. Vill man läsa mer kan man klicka sig vidare till: https://brukshundklubben.se/avel-halsa/mentalbeskrivning-hund-mh/
Hundens mentalitet kan förenklat beskrivas som ett pussel av egenskaper. Hur de olika pusselbitarna ser ut beror på hundens funktion, dvs dess arbetssätt. Mentalbeskrivningen utförs på särskilda banor som ser likadana ut över hela landet. Banan består av tio ”stationer” s k moment (se nedan) och inom varje moment finns det ett flertal varierande beskrivningspunkter som t ex rädsla, nyfikenhet, lek. Mentalbeskrivningen beskriver egenskaper såsom hanterbarhet, samarbete, lek- och kamplust, förföljande, bytesintresse, gripande, hot, nyfikenhet, rädsla, nervfasthet, koncentration och skottfasthet.
Beskrivningen dokumenteras i ett protokoll, där beskrivaren sätter ett kryss för det alternativ som bäst stämmer överens med hundens beteende. Liksom i funktionsbeskrivningen har mentalbeskrivningen en femgradig intensitetsskala där 1 är låg intensitet och 5 hög intensitet. Det är viktigt att vara medveten om att en 1:a eller 5:a inte alltid är det bästa alternativet utan det är helt beroende på vilken egenskap som avses. Hög intensitet på momentet Skott är inte så lyckat då det innebär att hunden visar en kvarstående oro efter flera skott och/eller beskrivaren avbryter momentet efter att hunden kan ha visat tydliga flykttendenser. En 1:a eller en 2:a på första momentet Kontakt-hälsning är inte heller så bra då hunden avvisar kontakt (morrar och/eller bitförsök) eller undviker kontakt (skyggar eller drar sig undan).
Momenten som ingår i mentalbeskrivningen
Moment 1: Kontakt/socialitet
Hundägare och hund går runt bland åskådarna och hunden ges tillfälle att passera runt människorna. Därefter är det testledarens tur att hälsa på hunden och hundägaren. Testledaren som skall vara okänd för hunden, tar den kopplade hunden och förflyttar sig ett litet stycke från ägaren och försöker skapa kontakt och inbjuda till samarbete. Tillbaka hos föraren hanterar testledaren hunden genom att känna på dennes bål, bröstkorg, titta på tänder och ben.
Beskrivaren iakttar hundens reaktioner vid kontakt och i samarbete med främmande människa och hur den låter sig hanteras av testledaren.
Moment 2: Lek/lekfullhet
Efter detta är det dags för en stunds lek mellan testledaren och hunden. Hunden lockas att leka med en trasa, den får tillfälle att både dra i trasan och jaga efter den då den kastas iväg. Hunden skall vara okopplad.
Beskrivaren tittar på hundens vilja att samarbeta med en människa, lusten att jaga fritt och gripa en trasa och hur engagerad den är i leken.
Moment 3: Jaktlust/förföljande
I detta moment beskrivs hundens jaktlust. Hunden ges tillfälle att jaga efter en ”hare” det vill säga en trasa som dras i sicksack mönster.
Beskrivaren tittar på hundens intresse att följa efter, hur snabbt den startar och vad den tar sig för med bytet när den hittar det.
Moment 4: Aktivitet
I momentet aktivitetsnivå beskrivs hur hunden beter sig då det inte händer något runt den. Under tre minuter skall hundägaren stå stilla med hunden kopplad.
Beskrivaren tittar då på hur hunden beter sig. En del hundar börjar gnälla, andra letar pinnar, någon kanske lägger sig ned.
Moment 5: Nyfikenhet/intresse (förut även kallat: Avståndslek)
Inledningsvis lekte testledaren med hunden nära hundägaren. I detta moment ges hunden tillfälle att söka upp och engagera sig i en lek på avstånd från hundägaren. Här agerar en figurant på cirka 40 meters avstånd från hunden. Figuranten är iklädd en stor kappa och kan för vissa hundar därför te sig lite mystisk. Denne bollar med ett föremål och lockar till lek. Därefter försvinner figuranten i ett naturligt buskage och hunden släpps för att ges tillfälle att söka upp figuranten. Det fordras här att hunden är nyfiken och vill lämna sin förare. När hunden kommer fram till figuranten, har denne tagit av sig kappan och påbörjar en lek med hunden.
Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet, vilja och mod att lämna föraren för att undersöka figuranten och om den är intresserad av att påbörja lek med denne.
Moment 6: Överraskning
I detta moment kommer hunden att utsättas för en visuell överraskning genom att en uppstoppad mansoverall plötsligt dras upp framför den. Här reagerar hundar på mycket olika sätt, vissa blir rädda, andra blir arga. Det viktiga är att hunden både reagerar och avreagerar. Det vill säga att rädslan eller misstänksamheten släpper och att den kan ta kontakt med overallen. Den ges tillfälle att avreagera genom att den, efter anvisningar, tillsammans med föraren får röra sig fram och tillbaka runt overallen ett antal gånger. När hundägaren stannar vid overallen ges hunden tillfälle att lukta på den. Hundägaren får stödja och hjälpa hunden på bästa sätt.
Beskrivaren tittar mycket på hundens nyfikenhet och förmåga att avreagera och hur mycket stöd den behöver från sin förare. Det är värt att ha i minne att det är sunt att bli rädd då man utsätts för hot. Men det är också viktigt att rädslan släpper då hotet upphör och att hunden sedan kan koppla av.
Moment 7: Ljudkänslighet
I detta moment utsätts hunden för en akustisk överraskning i form av skrammel. Det är en kedja som dras på korrugerad plåt. Hundar är olika ljudkänsliga, vissa reagerar kraftigt inför detta plötsliga oljud medan andra inte bryr sig nämnvärt.
Beskrivaren tittar framförallt på hur lång och omfattande reaktionen är och på vilket sätt hunden kommer över eventuell rädslereaktion.
Moment 8: Spöken
I detta moment avser man att beskriva hundens reaktion inför hotfulla rörliga föremål som långsamt närmar sig hunden. Två människor är utklädda till spöken, det vill säga de har vit beklädnad från topp till tå. Ögon och mun är kraftigt svartmarkerade, just detta bidrar till att hunden känner ett hot.
Det är viktigt att vinden blåser från hunden, så att den inte kan identifiera spökena som människor. De rör sig stereotypt så att hunden inte känner igen ett mänskligt rörelsemönster. När spökena kommit cirka fyra meter från hunden skall de vända sig om, så att hotet minskar och hunden ges tillfälle att gå fram för att undersöka och hälsa. Beskrivaren tittar på hundens förmåga att stå emot hotet och om den visar vilja att försvara sig själv och sin ägare samt vilket intresse den visar av att undersöka spökena då de vänt.
Moment 9: Lek 2
I moment två beskrevs hundens leklust. Hunden har därefter utsatts för upplevelser som kan ha påverkat den i skiftande riktningar. Det är därför av intresse att åter se hur leklysten den är.
Moment 10: Skott
Slutligen beskrivs hundens reaktion i samband med skottlossning. En skytt är gömd 20 meter från hunden. Hunden prövas såväl i aktivitet, i form av lek med en trasa, som i passivitet och nu är det föraren som ges tillfälle att leka med hunden.
Här kan ni läsa lite mer om utförande och anvisningar för de moment som ingår i MH.
https://brukshundklubben.se/media/vnbdeqyg/mh-utf%C3%B6raranvisningar-2023-01-01.pdf