MH – Mentalbeskrivning hund
Tollarklubben förordar BPH
För att göra en utvärdering av de mentala egenskaperna har Svenska Brukshundklubben (SBK) ett bra och väl prövat instrument som beskriver kullars mentalitet som kallas mentalbeskrivning (MH). Mentalbeskrivningen är användbar på alla raser såtillvida att den beskriver hur hunden reagerar och det läggs inte in några värderingar i resultatet. Beroende på hundens funktion och användningsområde är olika beteenden önskvärda.
Mentalbeskrivningens innehåll
Hundens mentalitet kan förenklat beskrivas som ett pussel av egenskaper. Hur de olika pusselbitarna ser ut beror på hundens funktion, dvs dess arbetssätt. Mentalbeskrivningen utförs på särskilda banor som ser likadana ut över hela landet. Banan består av tio ”stationer” s k moment (se nedan) och inom varje moment finns det ett flertal varierande beskrivningspunkter som t ex rädsla, nyfikenhet, lek. Mentalbeskrivningen beskriver egenskaper såsom hanterbarhet, samarbete, lek- och kamplust, förföljande, bytesintresse, gripande, hot, nyfikenhet, rädsla, nervfasthet, koncentration och skottfasthet.
Beskrivningen dokumenteras i ett protokoll, där beskrivaren sätter ett kryss för det alternativ som bäst stämmer överens med hundens beteende. Liksom i funktionsbeskrivningen har mentalbeskrivningen en femgradig intensitetsskala där 1 är låg intensitet och 5 hög intensitet. Det är viktigt att vara medveten om att en 1:a eller 5:a inte alltid är det bästa alternativet utan det är helt beroende på vilken egenskap som avses. Hög intensitet på momentet Skott är inte så lyckat då det innebär att hunden visar en kvarstående oro efter flera skott och/eller beskrivaren avbryter momentet efter att hunden kan ha visat tydliga flykttendenser. En 1:a eller en 2:a på första momentet Kontakt-hälsning är inte heller så bra då hunden avvisar kontakt (morrar och/eller bitförsök) eller undviker kontakt (skyggar eller drar sig undan).
Momenten som ingår i mentalbeskrivningen
Moment 1: Kontakt
Hundägare och hund går runt bland åskådarna och hunden ges tillfälle att passera runt människorna. Därefter är det testledarens tur att hälsa på hunden och hundägaren. Testledaren som skall vara okänd för hunden, tar den kopplade hunden och förflyttar sig ett litet stycke från ägaren och försöker skapa kontakt och inbjuda till samarbete. Tillbaka hos föraren hanterar testledaren hunden genom att känna på dennes bål, bröstkorg, titta på tänder och ben.
Beskrivaren iakttar hundens reaktioner vid kontakt och i samarbete med främmande människa och hur den låter sig hanteras av testledaren.
Moment 2: Lek
Efter detta är det dags för en stunds lek mellan testledaren och hunden. Hunden lockas att leka med en trasa, den får tillfälle att både dra i trasan och jaga efter den då den kastas iväg. Hunden skall vara okopplad.
Beskrivaren tittar på hundens vilja att samarbeta med en människa, lusten att jaga fritt och gripa en trasa och hur engagerad den är i leken.
Moment 3: Jakt
I detta moment beskrivs hundens jaktlust. Hunden ges tillfälle att jaga efter en ”hare” det vill säga en trasa som dras i sicksack mönster.
Beskrivaren tittar på hundens intresse att följa efter, hur snabbt den startar och vad den tar sig för med bytet när den hittar det.
Moment 4: Aktivitetsnivå
I momentet aktivitetsnivå beskrivs hur hunden beter sig då det inte händer något runt den. Under tre minuter skall hundägaren stå stilla med hunden kopplad.
Beskrivaren tittar då på hur hunden beter sig. En del hundar börjar gnälla, andra letar pinnar, någon kanske lägger sig ned.
Moment 5: Avståndslek
Inledningsvis lekte testledaren med hunden nära hundägaren. I detta moment ges hunden tillfälle att söka upp och engagera sig i en lek på avstånd från hundägaren. Här agerar en figurant på cirka 40 meters avstånd från hunden. Figuranten är iklädd en stor kappa och kan för vissa hundar därför te sig lite mystisk. Denne bollar med ett föremål och lockar till lek. Därefter försvinner figuranten i ett naturligt buskage och hunden släpps för att ges tillfälle att söka upp figuranten. Det fordras här att hunden är nyfiken och vill lämna sin förare. När hunden kommer fram till figuranten, har denne tagit av sig kappan och påbörjar en lek med hunden.
Beskrivaren tittar på hundens nyfikenhet, vilja och mod att lämna föraren för att undersöka figuranten och om den är intresserad av att påbörja lek med denne.
Moment 6: Överraskning
I detta moment kommer hunden att utsättas för en visuell överraskning genom att en uppstoppad mansoverall plötsligt dras upp framför den. Här reagerar hundar på mycket olika sätt, vissa blir rädda, andra blir arga. Det viktiga är att hunden både reagerar och avreagerar. Det vill säga att rädslan eller misstänksamheten släpper och att den kan ta kontakt med overallen. Den ges tillfälle att avreagera genom att den, efter anvisningar, tillsammans med föraren får röra sig fram och tillbaka runt overallen ett antal gånger. När hundägaren stannar vid overallen ges hunden tillfälle att lukta på den. Hundägaren får stödja och hjälpa hunden på bästa sätt.
Beskrivaren tittar mycket på hundens nyfikenhet och förmåga att avreagera och hur mycket stöd den behöver från sin förare. Det är värt att ha i minne att det är sunt att bli rädd då man utsätts för hot. Men det är också viktigt att rädslan släpper då hotet upphör och att hunden sedan kan koppla av.
Moment 7: Ljudkänslighet
I detta moment utsätts hunden för en akustisk överraskning i form av skrammel. Det är en kedja som dras på korrugerad plåt. Hundar är olika ljudkänsliga, vissa reagerar kraftigt inför detta plötsliga oljud medan andra inte bryr sig nämnvärt.
Beskrivaren tittar framförallt på hur lång och omfattande reaktionen är och på vilket sätt hunden kommer över eventuell rädslereaktion.
Moment 8: Spöken
I detta moment avser man att beskriva hundens reaktion inför hotfulla rörliga föremål som långsamt närmar sig hunden. Två människor är utklädda till spöken, det vill säga de har vit beklädnad från topp till tå. Ögon och mun är kraftigt svartmarkerade, just detta bidrar till att hunden känner ett hot.
Det är viktigt att vinden blåser från hunden, så att den inte kan identifiera spökena som människor. De rör sig stereotypt så att hunden inte känner igen ett mänskligt rörelsemönster. När spökena kommit cirka fyra meter från hunden skall de vända sig om, så att hotet minskar och hunden ges tillfälle att gå fram för att undersöka och hälsa. Beskrivaren tittar på hundens förmåga att stå emot hotet och om den visar vilja att försvara sig själv och sin ägare samt vilket intresse den visar av att undersöka spökena då de vänt.
Moment 9: Leklust
I moment två beskrevs hundens leklust. Hunden har därefter utsatts för upplevelser som kan ha påverkat den i skiftande riktningar. Det är därför av intresse att åter se hur leklysten den är.
Moment 10: Skottprov
Slutligen beskrivs hundens reaktion i samband med skottlossning. En skytt är gömd 20 meter från hunden. Hunden prövas såväl i aktivitet, i form av lek med en trasa, som i passivitet och nu är det föraren som ges tillfälle att leka med hunden.
Källa: Svenska Brukshundklubben